Känner ni

Känner ni hur vårens första värmande solstrålar värmer upp våra skandinaviska frusna vinter själar. Här sitter jag nu vid köksbordet och har koppar röd färgning i håret. Jag har haft den i badrumsskåpet länge men i dag fick de bli den dagen så jag blev koppar röd. Kanske oxå för att symoblisera att nu får de va slut med djävulska påhopp jag är huvud och inte svans. Det gick så upp för mej nder söndagens predikan att det är faktiskt så att.Dra sig tillbaka och isolera sig frn umgänge är inte från gud. Ensam är man inte stark. Och min frimodighet som fick sig en törn i Linköping den mina damer och herrar är på väg tillbaka. Jag är inte född att sitta mellan 4 väggar och vänta på att... ja på vadå lixom. Nä nu spänner jag på mej villighetens skor och gör något åt saken. Andas gott folk andas den ljuva våren. Le åt någon packa någons mat kasse på ica. Ja helt enkelt hjälp någon med något stort som litet. Det känns så underbart, kanske är inte omständigheterna så underbara i mitt liv nu , men det struntar jag i för jag lever här och nu och det är vår. Kram Jenny