kärlekar....
Ja störst av allt är kärleken. Jag har alltid älskat kärleken men alltid oxå varit rädd att släppa in någon för nära. 
Samtidigt va det det enda jag längtade efter att bli bekeräftad och få känna trygghet.
Jag tror jag sökte bekräftelse rätt mycket hos killar. För att veta att jag duger och såg bra ut... Självklart..Kanske inte så självkart men... fick jag bekräftelse och jag har nog sårat en o annan kille längs vägen. För efter bekräftelsen så va jag inte längre intresserad. Ja minns jag gjorde slut med en kille för han hade vita tubsockor...Ja jag vet...kall och hård, men jag trodde jag va tvungen att vara det för att döjla all smärta och missär hemma. Det är konstigt vilken fasad man sätter upp för att skydda sig.
Fast det finns en kille jag ångrade att jag sårade jag ska inte säga hans namn men han va med i det kompis gäng som umgicks då när jag var mellan 14-17år. Vi va alltid hemma hos honom o hängde som man säger hehee. Jag blev tillsammans med honom bara för att komma närmare en annan kille som visade sig inte alls vara bra för mej.
Du läser säkert inte det här du långa fina...men jag vill i alla fall säga 
De va en ganska rolig tid endå den tiden jag och min tjejkompis Vera kan vi kalla henne cyklade omkring och hade super skoj.
Pappa va oftast full o jag fick pengar hela tiden av honom, ja minns jag fick 10 kr skjortan jag strök åt honom. En hundring va ju mycket då ju.
När jag tänker på pappa nu så kan jag känna sorg att han söp ner sig så.
Men han klarade inte vardagen med de skulder han hade och förflutet som kåkfarare.
Han var tvungen att fly, varför fick han ingen hjälp seriös hjälp alltså inte 3 veckor på avgiftning o sen 2 veckor på nån bohemgård i lindesberg, eller va de kopparberg, jag minns inte.
Då skulle minsan barnen komma...o padla kanot o spela pingis o baka bullar i det stora resturang köket. Jag tror pappa på nått sätt kände sig hemma på de där behandlings gårdarna.
Då kunde han ta hand om oss och aktivera oss och samtidigt få både sömn medicin och antabus o lungnande.
Men sen när han kom hem så kom det där rastlösa i blicken, Han jobbade med farmor och sålde blommor och godis beroende på säsong, på torg och marknader.
Pappa klarade det några veckor...sen såg man i hans blick att den va liksom grumlig o han spred pengar omkring sig. Det gick några dagar på fyllan sen blev han liggandes och halsade rakt ur explorer falskan. Jag kan fortfarande känna lukten an den där inpyrda rök och sprit o piss doften.
Han pissade ofta på sig, somnade med cigaretten så de va bara ren tur att han inte eldade upp allt gång på gång.
Han satte eld på sängen en gång men då var fortfarande mamma och pappa gifta och vi fick utrymma radhuset, han slängde ner säng madrassen på baksidan där den brann upp.
Varför har jag fått uppleva allt jag varit med om, varför jag... kunde inte jag fått glida fram på en räkmacka
och en silversked i munnen som man säger.
och en silversked i munnen som man säger. För då hade jag inte blivit den jag har blivit.. Nej jag vet men ibland önskar jag att jag inte hade upplevt allt jag gjort.
Livet blir vad man gör det till, jo men i bland är man stöpt i en form så även om man vill göra annorlunda så gör man det inte. det står i bibeln att....
"Jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag... Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag" (Rom 7:15, 19)
Och det stämmer faktiskt, jag har själv upplevt det.
Jag ber hela tiden i mitt inre att jag ska bli en bättre person, att jag ska ta tillvara på livet och vara en snäll och förstående mamma, det är inte alltid så lätt när livet stundtals är hårt.
Visst jag har druckit alkohol i min ungdom och varit på krogen men aldrig haft ett beroende. Jag har däremot aldrig provat narkotika och skulle aldrig göra det.
Jag smakade en lättöl eller snarare en alkoholfri öl i sommras och jag lovar de smakade pest...fy....
Nä det där är ingenting för mej absolut inte. Det har ingenting att göra med att jag är kristen jag tycker absollut inte om det, och så har jag sett för mycket baksida av det.
En gång ja detta är 15 år sedan så skulle jag köpa en falaska vin för jag tänkte att alla dricker ju ett glas vin,Till maten eller i maten lixom.Så jga frågade på systembolaget om det fanns något rött vin som smakade gott om man inte är van, tanten som jobbade där frågade direkt efter min legetimation, hehehe men ja va över 20, jag sa bara att jag skulle vilja lära mej dricka ett glas vin till maten, korkat ja vet. Hur som helst så hjälpte hon mej och fick fram en jättefin flaska o ja tänkte de kan ju bli trevligt.
Men ack va jag bedrog mej. Vid matbordet hälde jag upp ett havlv glas med detta vin. Satte glaset till läpparna och tog en liten klunk, uuuuuhhhh men va i hela friden de smaka ju rävgift... uffffffff... ok tänkte jag de kanske är så att man ska ta en tugga mat o sen skölja ner det med vin.. Påt igen...hehee.. tuggade maten och tog en större klunk o bevare mej väl, ja kunde inte äta fläskkotletter på 2 månader efter det. Min make skrattade gott vill jag lova. Den där vinflaskan åkte ut i slasken fortare än blixten. Men alltså de e ju skit äckligt inte konstigt att folk spyr när dom blir fulla.Näää fy...
Synd på en sån fin flaska bara, falsk marknadsföring kallar jag det heheheee.
Nä nån vin drickare blir jag aldrig. Håller mej till nattvarden,som är druvjuise. :)
Jag kom i från ämnet som skulle vara kärlek men hoppas ni reder er ändå 
Kram O Bless.... J