Eld tårar och hopp

Jag drar ett djupt andetag känner den súper kalla lutfen fylla mina lungor. Brrr men va sjutton.... är de verkligen så här kallt i sverige man glömmer bort från år till år ..visst är det så värmen kan man minnas tillbaka hur härligt det är men kyla brrrrr. tror de e som o föda barn man vill inte minnas smärtan o på nått sätt så glömmer man direkt.
 
Tack o lov har vi tak över huvudet och värme i elementen. Det är inte direkt vanligt i det sammanhagn jag jobbar. Jag engagerar mej i rumäner ..romer... ziggenare ...gipsy . Dom har de inte varmt nu i sina husvagnar 3 kilometer bort de kan ja lova. Även om de har gasol så kryper kylan in.
Att jobba med denna gruppen människor är lite som en komedi skräckfilm drama action .Nä ja e inte knäpp men jag menar att dom har en fantastisk humor en var och generös attetyd skräcken att eldslågorna som dansar i gasolspisen inne i husvagnen ska ta tag i alla kläd högar medans snön yr utanför.Drama för att det är mycket ångest och längtan till hemlandet och till nära och kära ,dramatiskt att sitta och tigga 10 timmar om dagen och bli förnedrad spottad på. Action när den stora elden tänds utanför och musiken sätter i gång någon bråkar i en husvagn någon dansar någon gör kåldolmar i skenet av lågorna. Någon står och stirrar in i elden flyr bort i tankar till en plats bortom minusgrader och förfrysna händer. bort från hunger och ångest. Hem hem till rumänien....
 
 
Jag åker därifrån men en känsla av hopplöshet men samtidigt med en glädje att vi tillsammans har kunnat gjort så mycket för dessa Romer. Alla som har skänkt kläder sin tid pengar tvätthjälp samtals hjälp akuthjälp jag är verkligen så tacksam för er alla utan er skulle det vara mycket mycket värre.
Skulle aldrig falla mej in och ta åt mej äran ensam för vi har hjälpt tillsammans.
Jag tänker när jag åker hen när jag står i bilkön temperaturen visar minus 14 grader. Jag tittar framår i motsatt bilkö och det skymmer ute billysena lyser skarp men avgaserna som kommer från bilarna i kön blir helt plötsligt otroligt vackert som ett skådespet mitt framför mej lysena och röken. Jag hör Darins nya låt på radion vintern
 
https://play.spotify.com/user/darinofficial/playlist/6jHgh3uD4QjLQwywK7mpjA
 
Har de senaste dagarna fått utså en del näthat.
 
Har verkligen inte folk annat för sig än att trycka ner och häva ur sig de ena och de andra. Hot ,påhopp glåpord för att jag hjälper en grupp människor som är diskriminerade utstötta de är inte som normal svensson. Men vem är du att dömma mej. Jag hjälper faktiskt för barnens skull för de sär smuttsiga små frusna fingrarna för de där stora bruna ögonen som skriker av hunger och omtanke och ett bad. 
Om vi hjälper dessa barn att komma in i skolan så räddar vi en hel generation. En generation som kan föregå med gott exempel. En 14 årig rumänsk flicka som sitter barnvakt hela dagarna 6 dagar i veckan åt bebisar 5 åringar 7 åringar 10 åringar hon ser inget annat en den isolerade lilla yta.
Hon drömmer om att slå sig fri hon drömmer om att plugga till sjuksöterska.
Men just i dag tittade hon in i elden med blanka ögon och sa det är försent Jenny eller mamma polis som dom kallar mej.
 
Jag tittar på henne och hela mitt inre skriker nej nej det är inte försent det är aldrig försent. Ge inte upp lilla vän. Håll fast i det jag lärt dej om framtiden klamra dej fast lilla vackra själ. Men allt jag får fram är No its not to late i help you. en tår rinner ner på hennes kind som fångas upp av min hand.
 
 
 
Kära vänner där ute i vårat avlånga land. Va inte så hatiska, hjälp varandra. Gör något för någon. Hjälp mej att hjälpa. Kram J