Allt kommer bli bra
Nu har begravningen varit för lilla mamma. Allt gick mycket bra,eller så bra de kan gå en begravning, det var jättefint på alla sätt.
Mamma satt nog i himlen och diggade till contry road som spelades i slutet på begravningen.
https://www.youtube.com/watch?v=oNuIDpmkTFw
Jisses va konstigt det kändes att rensa ur mammas lägenhet.
Att dela upp saker jag och min syster.
Men en sak förvånar mej att hur strulig mamma än har varit och bott både här och där så hade hon våra skol saker kvar kläder från de vi va små och fotton i drivor från hela vår uppväxt.
Tänk va man skämdes för hon alltid skulle ta kort i alla lägen men nu sitter jag här och är oerhört tacksam över det. Gamla papper från släkten, berv och vykort från jag va på kollo.
Vykort som vi och min syster skickat i alla år hade hon kvar ,telegram när mormor o morfar gifte sig o en hel massa andra roliga papper från 1800 talet o början på 1900.
Och ett telegram som jag och min syster skickade till henne på mors dag när hon satt på hinseberg. Helt otroligt.
Hon var en samlare mamma, knappar, tyger,troll,och hennes bästa vän va en häft pistol hahaa hon häftade upp allt. Märkte vi hehehe...
Jag känner mej tom .... jag känner mej trött så trött... efter att ha haft en gnagande oro i hela mitt liv så länge jag kommer i håg över mamma. Så kan jag nu försöka fylla den tiden med något annat.
Men först ska jag andas och vila.
Vad gör hon nu... hon har nog inte äns tid att titta ner på oss här. 
Hon har nog fullt upp med att besökka de som gått före. Tänk vilken glädje det var i himelen när hon gav upp andan. Men oj så konstigt det känns att säga så.
Hon har nog fullt upp med att besökka de som gått före. Tänk vilken glädje det var i himelen när hon gav upp andan. Men oj så konstigt det känns att säga så. Hon va ju här nyss o ringde mmej 4 ggr om dagen o klagade o gnällde och skrattade och förståss led av sin värk i benen.. Hon va ju här nyss ju. Känns jätte konstigt att hon är borta.
Men livet går vidare ja det gör faktiskt det. Jag har en än gång insett hur vitigt det är att man uppskattar varandra. Att man älskar och inte hatar, att man hjälper de som behöver.Men oxå att man hjälper sig själv att vila i bland inte bara rusa på och blint jaga jaga efter framgång och matrela saker.
Jag är så tacksam att jag är frälst jag är verkligen det från djupet av mitt hjärta.
För jag kan se att det finns ett hopp även för mej, och dej .
Ett hopp om kärlek och gemenskap i den kalla tid vi lever i med terror och onska. Där får du och jag gå fram och vara och sprida ljus i mäniskors tillvaro.